Valborg

Em natt med..INSOMNIA
Yippie!
 
Sov inte – tänk!
Fundera
Analysera
och slappna INTE av
Skriv
 
Men pris ske lov så somnade jag väl vid 6.30 och tvingade mig upp vid 10.30
och var på bra humör och solen sken och det var varmt!!
 
Jesus och jungfru Maria vad jag älskar att ha insomnia.()
 
När jag gick ut på balkongen framåt 4 så kvittrade fåglarna och energierna kändes nya och friska. Jag kände mig som en del av alltihopa och tänkte:
"Allting kommer att ordna sig. Allting kommer att bli bra"
Samtidigt som jag såg skuggor som rörde sig i ögonvrårna på grund att brist på sömn..
Men jag gick in, skrev några rader och somnade till slut..
 
Hann drömma en dröm som slutade med att jag befann mig i ett vackert hus med två personer som var diplomater av något slag. Det kändes som om de var högt uppsatta..och så öppnade en av dem ett litet kassaskåp och visade mig sin medalj som han hade fått för sitt arbete för "mänsklighetens bästa".
Jag gillade det. Inga medaljer för att han varit så duktig på att mörda folk i krig eller så..nej!
Mänsklighetens bästa!!
 
 
Fan asså, min inre värld är fantastiskt.
Var det högt uppsatta änglar/själar eller..de där diplomaterna. 
 
Innan dess var jag någonstans och tog mig igenom en krisig situation och lyckades fly. Jag ville inte göra något mot min vilja. Ville inte vara i någons våld – utan att själv vara medveten och vaken. Det var som att jag var orörlig och paralyserad och någon tänkte ta tillfället i akt. Lyckades slita mig ur tillståndet och fly.Var förvånad över min styrka i den drömmen.
 
 
 
 
San växer och utvecklas
känns det som ibland
 
Man skulle nästan kunna tro det i mina poetiska sekunder.
 
 
peace on earth
& in mind
 
San
 
 

Feng shui i mitt hem

Jag har ägnat veckan åt att rensa och städa och röja och försköna mitt hem.
Ut med det gamla och ge plats för något nytt och positivt.
Det är slut på segheten och deppe-riet.
 
Jag har ju samma hemska möbler..men med en ny kudde här och ett par nya gardiner där och lite ordning i röran så börjar energierna kunna röra sig och flöda fritt.
 
Jag, Bilen och mitt hem..Energi, liv, rörelse.
 
Jävlar i min lilla låda vad skönt det är att vakna upp ur den 100-åriga törnrosa -sömnen.
I AM alive  och jag kan knappt tro det, fatta det?!
 
Jag ska inte haka i de där j-a deppiga å svarta molnen som brukar sväva över huvudet på mig mer. Jag ska tänka på solen som alltid skiner någonstans ovanför hur molnigt det än är..
 
Amen och peace on earth
 
San
 
 
 
 
 

Inspiration

Har suttit hela morgonen och skrivit på en kort grej som heter "vändpunkt". Det är en skrivupgift till kursen i Kreativ skrivande. Jag hade världens inspiration. Skrev om det jag behövde och ville skriva om men är inte säker på att jag höll mig inom uppgiftens ramar.
Men det känns som det blev något bra och flytet jag kände när jag skrev var..fantastisk.
Jesus, höll jag på att säga, vad skrivandet känns rätt för mig nu.
Det är som att jag har blivit lite mer..motiverad och fokuserad på att satsa några gram till på skrivarbiten.
 
 
Annars så hade katten pissat på mina jeans istället för i den rengjorda och fräscha kattlådan. Så gissa om mitt morgonhumör exploderade och katten sprang och gömde sig ….och sonen blev olycklig eftersom jag svor och gormade så där "moget" och hämningslöst som bara jag kan med detta jäääävla humör.
 
Det är det jag sagt hela tiden. Jag behöver anger-management.
Eller är det kanske bara lite peace & love och att få pusta ut i en dröm någonstans.
 
 

Senaste nytt

eller nå´t..
 
Kära Doris! Mitt hår blev bra, dvs inte förstört.
 
Idag var jag till Bärta borti Bäck. Jag körde och körde och gasade och växlade upp och så växlade jag ner ibland. Det var häääärligt.
 Brum, brum, typ. (haha) eller snarare "Wrooom"
å det kan man inte tro om en gammal Nissan Micra-86, men så är det.
 
Så är den, när den är frisk. Pigg och snabb.
Undrar om bilen symboliserar hur jag känner mig?
Jag har ju varit helt hackig och slö.
Nästan skrupnat ihop i korsningar och blivit påkörd för att jag inte haft någon energi..
Så fick jag energi samtidigt som bilen fixades.
Det var inga större fel med varken mig eller bilen.
Det var så lätt fixat?!
Vem hade kunnat tro att det kunde vara så?
Inte jag.
 
Yes. It´s a Wonderful world.
Men lite bitterljuvt och smärtsamt ibland.
Bättre det än jämna plågor hela tiden.
Jämna plågor med avbrott för existensiella  kriser.
..och grubblerier.
 
Jag har fått fina gåvor på sistone.
Så fina att jag inte kan eller får klaga, gnälla eller ömka mig mer.
Tack!
Halleluja.
(sorry, Bärta, jag vet att du brukar läsa och hatar mina religösa uttryck, men de är ju så roliga)
 
Helst: "Jesus på korset och jungfru Maria vad livet är heligt och härligt. Amen"
 
Jaa..på tal om bilen så svängde jag förbi Jysk och köpte lite grejer till mitt hem, eftersom jag har fått städnoja
och vårkänslor.
När jag skulle betala så slängde jag fram mitt gamla körkort och blev påmind om att det dära körkortet inte gällde som legitimation, men det fick gå för denna gång eftersom expediten kände igen mig. Hon upplyste mig om att om jag skulle bli stoppad så skulle jag få stora problem med ett ogiltigt körkort.
 
 
Hade inte tänkt på det…eftersom bilen har stått i ett halvår. Har precis betalat in pengar till vägverket så att de ska skicka mitt nya körkort nångång.
 
Det var dagens spännande upplevelser..Det bästa var att äta hos Bärta. Jag har inte haft någon som helst aptit. Allting smakar..ingenting, och jag får inte ner så mycket. Men hos min kära Bärta i Bäck åt jag "brunsch".
Det gick lättare att äta i trevligt sällskap.
 
Så är det
 
peace & love

Min Bil :-)

Bilen fixad! Det var brytarspetsarna… vad nu det är..
 
Men!
Den är som den var när jag fick den.
Vilken energi!
Startar direkt!
Går som ett spjuut!
Inget mer stå i korsningar och bilen lägger av
 – eller köra ut på en stor väg med mycket trafik och så börjar motorn hosta och bilen nästan stannar så man tror man ska bli påkörd.
 – eller börja köra om en långtradare och så går det inte att få upp farten fastän man har gasen i botten och plötsligt får man möte och tror nästan att det ska gå åt h-e..(adrenalinkick av ren fasa)
 
Syrran vägrade köra min bil innan lagningen. Sa att den var livsfarlig.
"En trafikfara".
Det hade hon ju rätt i. Men jag harvade på med segheten och de farliga incidenterna.
 
 
Min gamla Nissan!
I U.
 
Vad kul det var att köra när man fick upp farten igen. Fick lust att pressa ner gaspedalen och bara köra iväg.
 
Långt, långt bort. 
långt bortom
bortom  
 
 
peace & love
brothers and sisters
 
 

Ett långt och lyckligt liv

 
Hemma i mig är det bra. Jag samlar kraft och laddar energi som är helt ofarlig för jorden, tvärtom snarare. Det är bra för hela klotet om var och en har inre frid och följer hjärtats röst.
Sitt eget alltså. 
Sitt eget inre.
Om man inte stängt av förstås. 
Då får man lida, kanske.
Lida i ytlighet, ensamhet och avstängdhet i ett långt och förfärligt liv, som sonen uttryckte det häromsistens.
 
(mamma! Jag tror jag vet vad du tycker, men du kan väl svara ändå: Vill du leva ett långt och förfärligt liv eller ett kort och lyckligt liv?
 ….JAg vill leva ett långt och lyckligt liv!  )
 
Det är ju nämligen slut på lidandet för min del. Jag har lidit alldeles för mycket. Antagligen ha jag lidit mig igenom tre liv under detta mitt korta liv. Lycka? Livet går ut på att vara lycklig och fri. (menar inuti, förstås! )
 
Lycklig inuti=Hantera kriser och bakslag mycket bättre. Man kanske ser det från en ljusare sida, liksom.
 
 
Idag var man som en annan Guru
Livet är skönt, tack för det!!
San

hjälp

Syrran kom och drog ut några slingor som jag skulle bleka. Hon fixade allt och talade om att jag skulle skölja ur medlet "kvart över". Jag satt och skrev och skrev och läste och så mindes jag att jag hade slingmedlet kvar i håret!!
 
Då var klockan kvart i. Hade haft medlet i en hel timme!!
 
Jag kan ha dödat mitt hår nu. Det kan ha blivit så slitet å dött så att jag inte kommer att kunna dra en kam eller borste genom håret för att det är som tuggummi…
Jag törs inte kolla än.
Har duschat bort medlet å vräkt i balsam…Hoppas jag hade tur..
 
Sätt mig framför datorn eller sätt mig med en bok eller block och penna och vips!! så glömmer jag tid å rum…
 
Tankspridd eller djupt koncentrerad..välj själv
 
peace

uppmuntran en helt vanlig tisdag

Satt ute med "S" (ja, det fanns några stolar å bord utanför ett fik idag).
Tog en kopp kaffe och smulade med en munk med hål i när min låtsaskusin kom förbi.
(inte låtsas som i Alfons kompis Mollgan) 
 
-Heeej, hur äre. Det var länge se´n. Vad gör du?
-Jaa, jag sitter här och gnäller som vanligt. Jag får ju inget jobb. Jag söker och söker, men näe. Det är ju helt kört, verkar det som.
 
Då började låtsaskusinen le lite finurligt
 
– Va! Vadå?! Har du nåt på gång? Jobb? Vad är det?
– Näe, jag bara tänkte att "Det som går lätt är rätt",svarade hon och såg ut som om jag borde förstå något.
Du skriver ju blogg. Det är flera stycken som har pratat om att du skriver så bra på din blogg. XX ringde och sa att "du måste läsa Sans blogg" och ZZ hade ringt upp kusin NN och frågat om det var San (som vi känner) som skrivit i DD i höstas. "Faan, vad bra" hade ZZ tyckt.
 
Det kanske är meningen att det är det du ska göra. Kanske därför du inte får jobb. (ja, hon menade inte skriva blogg, men skriva)
 
Näe, nu jävlar går jag hem och börjar på romanen, tänkte jag. Nu jävlar ska jag satsa på att skriva. Skitsamma vad det blir när det gäller jobb. Jag kan inte göra mer än söka jobb och vänta på svar men jag kan börja arbeta på allvar med EN romanidé. (och inte flera stycken på samma gång så jag blir splittrad och inget händer)
 
Jag blev verkligen glad.
 
Vad är det karriärcoacher etc  brukar fråga om?
"Vad är du bra på?"
"Vad har du fått beröm för"
(kan det vara något att satsa på?)
 
Jaa, people. Jag gör mina  skrivuppgifter till kursen i "kreativt skrivande"  och jag gör mina skoluppgifter. Men det kanske verkligen är dags att parallellt med detta ta och fokusera på ett mål som heter:
"Skriv din bok NU DÅ!"
 
Jepp!!!
 
Kul med beröm. Välbehövligt! Tar tacksamt emot det.
 
 
 
Vet att denna blogg går som en berg å dalbana och att det pendlar mellan skrivandet, sökandet efter jobb och vissa åsikter om olika saker i världen. Ömsom nedstämd och ömsom jätteglad eller jätteknäpp och mycket upprepningar, men så är det välan i det verkliga livet med.
 
 
Så ska jag försöka att verkligen ta mig tid att lära mig om politik nu och sätta mig in i hur det fungerar på allvar under nästa mandatperiod. Jag ska inte vara så feg mer. Jag behövs. En sån som jag behöver våga!
 
CH Hermansson gillade mig i alla fall när vi åt lunch i riksdagshuset en gång när det var nå´t där som jag har glömt vad det var. 
(ok. Det var inte så att jag och min "bäste vän" CH åt lunch så där. Det var så att jag satt helt själv vid ett bord för två och kände mig allmänt malplacerad bland alla politiker som kände varandra. Jag kände ingen och då kom CH kom och frågade om han fick slå sig ner. Det var ju rena räddningen för lilla moi.)
"trevlig dotter du har" skrev han ovanför sin namnteckning när jag bad om en autograf till farsan (för att retas, far är ju inte så positiv till vänstervridenhet)
 
Sedan ska flumSan dra till riksda´n om en 4-8 år sådär om det vill sig väl. (hahahaha)
Det skulle liva upp, kanske. Om jag dessutom lärde mig debattera, agitera och demonstrera (vilket jag avskyr någe fruktansvärt – Jag vill ju helst verka i det fördolda) så skulle det väl bli något alldeles fantastiskt.
 
(ooopps! Nu antar jag att jag förlorar några läsare?! OK!  Bye, bye.)
 
Jag får inget jobb!
Jag är tvingad att skriva och sätta mig in i politiken på allvar. Det är inte mitt fel – jag ser inga andra alternativ.
Måste ha något vettigt (njae, vissa kanske inte tycker det är så vettigt) att göra med detta liv som jag har fått.
 
peace

Jaa, eller hur?

Aftonbladet 24/4-06
 

Sverige har sålt idealen

Var det så här vi tänkte oss framtiden?
  Det talas mycket och gärna om demokrati. Vår västerländska representativa demokrati framställs som garant för ett samhälle med upplysta och fria medborgare.


Var det kanske bättre förr?
  Och blir det verkligen sämre?
  I dagens artikel spanar Bengt Johansson både bakåt och framåt och hoppas hitta någon att diskutera med.
  Så var finns ni? Framtidsforskare och bakåtsträvare, optimister och drömmare – nu har ni chansen att säga er mening.


   Om detta kan man tala länge.
  Det ska inte jag göra. För vem skulle jag tala med?
  De censurgodkända debattörerna som kallas till tv-sofforna? Etablerade politiker eller höga tjänstemän, gänget som blivit ett eget frälse med fantastiska löner och andra förmåner som inga vanliga människor kommer i närheten av?
  Prata med dem? Till vilken nytta?
  Nej, jag skulle vilja samla alla gamla kompisar, och alla våra gemensamma vänner från förr. Vi som föddes på 1950-talet.
  
  Ni vet precis vad jag menar. Vi som växte upp i ett samhälle som upplevdes tryggt och på väg framåt. Vi som hade hur många extrajobb vi ville innan vi till slut hittade rätt.
  Kommer ni ihåg, vi engagerade oss, hade åsikter och känslor för livet och människor i världen som gick långt utanför vår egen personliga sfär.
  
Handen på hjärtat:
  Trodde nån av oss att vi år 2006 skulle komma att leva i ett samhälle fullt av kaxiga snyltare, fullt av girigbukar som bestämt att ord och begrepp som ”solidaritet” och ”gemensamt ägt” är nåt fult, i alla fall omodernt och definitivt suspekt.

  Ett samhälle där världens äldsta postverk delas upp i småbitar och inte ens säljer frimärken. Att vår gemensamt ägda el skulle släppas i händerna på privata spekulanter vars enda intresse är att blåsa oss på så mycket pengar som möjligt.
  Att vårt gemensamma televerk skulle säljas ut. Det vi redan ägde fick vi ”köpa” en gång till. Blåsta på aktiekonfekten.
  Många av oss hade (och har förmodligen fortfarande) hjärtat till vänster och trodde på en annan utveckling.
  Vi hatade den förvridna variant av socialism som östblocket kom att stå för, till den hysteriska övervakningen av medborgare i DDR.
  
  I dag bor vi i ett Sverige där justitieministern står i begrepp att införa lagar som kommer att innebära mycket stora inskränkningar i den personliga integriteten. Rätt att bugga, rätt att läsa allas e-post etc etc. Och Säpo vill in i skolorna och skapa ett Stasi-liknande system av angivare.
  Var det så vi tänkte oss den demokratiska utvecklingen i ”folkhemmet” Sverige?
  Vi bor i ett land där tystnaden tagit över, lägrar oss girigt och gör oss ensamma, försvarslösa och förtvivlade.
  
  Var det så du tänkte dig framtiden, gamle vän? Detta blir vårt arv till ungarna.
  Är du för gammal och trött nu, kompis, eller ska vi träffas och snacka lite?
  

Bengt Johansson
Grafiker 48 år Varberg
 
Skönt att någon mer tänker som jag .
Fler som Bengt borde ta bladet ur mun och tala ur skägget..
 
så det så

 

mitt vanliga morgonhumör

is back!
Stressad och grinig flängde jag runt hela lyan medan jag muttrade och fräste och gnällde på att sonen slarvat bort cykelhjälmen. Jag kan inte bara säga "Vad tråkigt, och det ordnar sig"
Nej, jag slänger ur mig långa haranger typ: "Nu ser du hur det går när du aldrig plockar rätt på dina saker och bara slänger grejer överallt. Vad bra! Nu behöver du inte cykla mer yada,yada, nöta, nöta och gnäääälla och tjaaaaata!
 
Kommer från rätt person också. Nordeuropas slarvigaste mamma.
Det var ju ingen trevlig start på dagen. Sonen blev ju helt förolämpad och knatade iväg 10 meter framför mig och vände sig om då och då och gav mig mörka blickar "Dumma mamma. Ser du vad arg jag är på dig?"
 
Jag pratade med min allra trevligaste och gulligaste röst och ropade:
 
 Har du hört?! Schss, Lyssna vad mycket fåglar som kvittrar nu. De hörde vi inte förra veckan.Hör du dem?
HA! Dom har jag hört för länge se´n!
 
Så blev vi vänner och då började sonen gå i sin vanliga takt. Slääpa fötterna efter sig i slowmotion så att jag blev stressad och otålig och;
 
Kan du inte gå lite fortare?
Mamma!!! Jag går så här.
ok.
Skönt att jag fungerar så bra på morgnarna
 
peace
Dags för