Ännu en måndag som var trög i starten

Klockan ringde och jag; zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
Så kände jag inte i slutet av förra veckan när jag INTE jobbade.
Jag kom upp tidigt, jag tyckte livet var skönt.
Jag plockade och städade och tog fram stakar och stjärnor och det kändes såå bra att pyssla i mitt eget hem.
Vi hade mysdagar jag och sonen.
 
Jag fixade bättre ordning bland alla prylar och det är t o m fint på mitt kontor…
Men jag är sjukt less på mitt jobb.
Det ska till ett rejält lönelyft för att få mig att känna arbetsglädje och motivation igen.
 
 
*****************
 
 
Jag hade en stupfull man på tråden förra veckan som skrek och var förbannad…
"Jag håller på och supa IHJÄL mig! Jag HATAR det här jävla samhället!"
 
Ett symtom på det här landets utrensning av de svaga, sjuka och arbetslösa mfl??
 
Som sagt var vårt samhälle blir mer och mer människofientligt och regeringen gör ingenting till det bättre.
 
Tig och flyt med på vägen nerför stupet.
Gäller alla utom de med de fetaste bankkontona och den högsta "statusen".
För när de svaga stupar så klarar sig de som redan har.
 
Jag känner att mitt hjärta blir rödare och rödare, men det törs jag inte säga för då får jag stämpeln kommunist eller bakåtsträvare.
Vad är det för fel med solidaritet och rättvis fördelning.
Vad är det för fel med att hjälpa de svagaste i ett samhälle?
Det är nåt stort jävla systemfel när man slänger ut sjuka på en arbetsmarknad när det är lågkonjunktur. Precis som om om jobben kommer bara för att man får en "coach".
 
Inget nytt i upp å nedvända världen…

fy fabian vad jag är slut

Det var svindyrt att lja bort städning av fars lägenhet så jag och en kompis gjorde det.
Det är så jävla drygt och tröstlöst och jag avskyr att städa ur efter att ha, packat, packat, rensat och burit och släpat på saker och möbler och…
Fyfan.
 
 
Jag gjorde iordning bouppteckningen och allt var klart utom att jag ville få hjälp med att få det helt korrekt uppställt innan det skickades till skatteverket.
 
Juristen på banken tog emot pappaeren och tittade på min uppställning och visade hur det skulle se. Hon fick alla kvitton och alla uppgifter och min färdiga mall….
 
Samma em skickade hon den renskrivna bouppteckningen till mig och hade debiterat 2000 kronor för det!!!
 
2000:- JAg ville bara att hon skulle snygga till och "rätta" min bouppteckning.
 
Damn!
 
Snart är all den här skiten som följer med ett dödsfall över.
Jag är helt slut och minns knappt att jag haft en pappa. Kanske jag kommer att minnas efter begravningen när allt lagt sig.
 

Det ska bli lite mer HELGA av mig

Ett mycket fult namn, men tänk ett varv till.
Helga – helig…?!
Helga får mig att tänka på en elefant.
En stor bastant kvinna som tar sig fram genom livet som ett lokomotiv.
Lite kantig, lite burdus, men god, mycket god.
Helga- i betydelsen helig-  ger namnet en helt ny dimension och innebörd.
Helga Helig
Helig Helga
 
Godnatt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fri

Eftersom Holger visste hur upprörd Helga kunde bli över saker och ting så hade han bestämt sig för att inte yttra ett ord om vissa av sina vänner (de som Helga var svartsjuk på).
 
Den tystnaden sa mer än tusen ord tyckte Helga. Att inte yppa ett ord om någon han träffade på jobbet varje dag.
Att inte nämna att någon han hade kontakt med varje vecka kom förbi och tömde hans papperskorg på kontoret dagligen.Att inte säga att hans kära vän jobbade på hans arbetsplats förrän hon, Helga, konfronterade honom.
Det var sånt som kunde få Helga att krevera inombords regniga och grå dagar.
 
Holger försvarade sig med att han inte ens hade tänkt på att det var något att berätta. Det var inget.
NADA, nothing!
Men för Helga var det en återkommande vagel i ögat. Ett varigt sår som aldrig läkte.
Hon visste inte om det var ett riktigt gammalt sår eller ett sår som uppkommit sedan hon träffade Holger.
Det började när hon första gången såg Holgers anletsdrag när han nämnde Hedvigs namn.
Så såg han aldrig ut när han var i hennes närhet.
 
Holger, Holger…Vad kunde man säga om Holger?
Han tyckte så mycket om Helga, men det blev aldrig den där riktiga känslan av…kärlek med henne.
Då kändes det mer åt det kärleksfulla viset med Hedvig som han känt i många, många år.
Först hade han träffat henne när hon jobbade i baren på hans favorithak…Eller det blev hans favorithak sedan hon började jobba där. Sedan hade hon börjat på hans arbetsplats. Det var som om ödet ville att de skulle vara vänner och ses varje vecka på något vis.
 
.
 
Helga för sin del kände att hon hade ödslat sin tid länge nog på Holger och hans avstånd. Hon hade trott att avståndet skulle bli till närhet, med tiden, men han bara fortsatte med sitt egna privata liv där hon inte hade någon plats eller roll.
 
 
Snälla lilla Helga, sa Holger…. Nej, det sa han inte. Han sa; "Ska du börja med det där tugget igen? Hur många gånger ska jag behöva säga att vi har det bra som vi har det och att det jag och Hédvig har är ren vänskap?"
Men det handlade om hur han såg ut när han såg på Hedvig. När han pratade med eller om henne.
Små, små miljontals saker som Helga sett och noterat och reflekterat över. Det skedde som i bakgrunden, som en dator, faktiskt. Detaljer och ansiktsuttryck och beteenden och händelser och synintryck togs in, bearbetades och sammanställdes.
 
 
*************************************
 
"Allt eller inget", sa Helga till Holger när hon räckte fram den nya doften Free från Calvin Klein.
Holger tittade frågande på henne.
"Allt eller inget, vaddå?"
"Antingen vill du vara min man, bara min eller också skiljs vi åt nu. Jag är hellre helt ensam än har en ljummen vänskap på distans som inte leder nånvart!
Jag har det bättre utan någon figur i bakgrunden, på avstånd och distans för sporadiska träffar ibland.
Du träffar, och har en mer inrutad kontakt med Hedvig än vad du har med mig. När det gäller Hedvis har du inget emot att ha bestämda tider och dagar för kontakt."
"Börja inte med det nu igen"
"JAg börjar inte med det, Holger. Jag slutar med det. Det handlar inte om er, eller dig. Det handlar om mig.
Jag har inget att hoppas eller tro på. Inget löfte eller något engagemang från dig. Du har hjälpt mig med vissa saker, men du gör det som en vän. Jag ser på dig som mycket mer än vän och nu vill jag ta ett kliv bort från den här situationen. Du, Holger, kan höra av dig när du är villig att satsa på ett seriöst förhållande med mig."
 
(alltså aldrig, tänkte Helga och gick ut i det gråregniga mörkret och hoppades att molnen skulle skingras både i henne och runtomkring henne.)
 
THE END