Som jag önskat och längtat efter ”ledighet”

Men jag hade inte tänkt mig att det skulle vara på detta vis.
Jag hade tänkt miljonvinst och en sandstrand med fläktande palmer…
 
Nu blev det sjukskrivning istället och jag orkar inte ens bry mig hur jag ska få det att gå runt med ekonomin.
Jag kan fatta att jag är helt slutkörd och att hjärnan inte fungerar som den ska.
Det har varit det ena helvetet efter det andra…den ena stressen efter den andra och sedan tog det stopp.
 
Jag ska inte tänka på något alls mer. Jag ska ta en minut i taget och jobbet ska jag undvika att tänka på alls.
 
Lugn och ro
Må bra
Måla med mina färger
gå ut med vovve
försöka ta han om min gosse på ett positivt vis
 
 
 

Solen skiner idag med

Människor cyklar och promenerar till jobbet….
Jag sitter med musik, dator och akvarellgrejer.
 
Sov halva dagen igår och vaknade 1 timme före jag skulle till skolkuratorn.
 
Jag gillade henne inte, men vad gör man inte för sin son.
Hon menade att en adhd-utredning kanske inte alls bör göras.
Allting med min sons koncentrationssvårigheter och annat kan ju faktiskt bero på mig och att min son har DET SÅ SVÅRT med allting runtomkring.
Deprimerad mor, frånvarande far, död morfar, ingen bästis i skolan och inga vänner och en önskan att få en låtsaspappa – att mamma ska träffa nån.
 
Jag pratade med en icke-lyssnande "kurator" som ville kontakta fadern till min son.
Den supande missbrukande och själviske karln.
Vad spelar det för roll att jag försökt förmå fadern att träffa vår son i 10 år.
Att han när han ringer bara vill prata med mig om sina egna problem och inte frågar hur det är med vår son.
 
"Visst, här är numret , varsågod och ring honom.
Det kanske är bra att en person från skolan ringer och berättar att hans son saknar honom"
Det är bara det att han inte tillför något positivt till sonen.
 
Jag förstår fortfarande inte hur mycket okunskap det finns överallt om allting.
Missbrukare. Att vara ensamstående mamma OCH skaffat barn med en missbrukare?!
Ett speciellt sätt att varsebli omgivningen och ta till sig kunskap är konstigt och man riskerare att få en stämpel och hamna ännu mer utanför.
 
Skolkuratorn menade att min son gick och bar på så mycket och det var väl klart att han kände av om jag inte mådde bra.
 
Jo, jag vet. Men tänker jag på det också! går jag under. Jag kan bara tänka att jag gör mitt bästa – mitt bästa är långtifrån bra.
 
Kuratorn:
"Har du haft nån partner under de här åren?"
"Nej, inte direkt"
"Brist på kärlek kan ju också göra en nedstämd"
 
(Men kärringar! Jag tror du har kommit på svaret: En karl som älskar mig och allt blir bra)
 
"Jag har svårt för relationer – det har jag alltid haft"
 
Kuratorn var stereotypen för en människa som inte kan gå utanför sina egna referensramar i sitt "samtal" med någon annan. Hon lyssnade inte alls. Hon hade sin bild och åsikt klar.
"Det finns ju så många olika sorters missbruk – han kan ju vara periodare (andemeningen var "å det är ju inte så farligt")
Om hon pratade med fadern så skulle han kanske "växa och känna sig betydelsefull"
 
Hon menade säkert väl….
 
 

Världens bästa låt – just nu

 
I have a long road a head of me
It´s cloudy and dark, it´s hard to see
Will I ever get through to the end?
 
Been down this lane so many times before
And I have told myself I won´t do it no more
Now I´m back on the same road again
 
I was aiming for the sky
Ended up flat on the ground
But once again the sun is raising
I better keep on walking
 
There´s som twists and turns I got to clear
And when I´m done, the end will soon appear
I can leave my troubles behind
 
I was aiming for the sky
Ended up flat on the ground
But once again the sun is raising
I better keep on walking
 
I never stopped believeing
I know what I should do
 
 
Salem Al Fakir!!!!!!!!
 
Bästa låten
Just let the ligt guide me through

Jag mår inte riktigt bra ännu

 Allt gick visst inte över på en månad och med medicin..?!

Slutkörd. Vill bara måla akvarell och gå med vovven samt sova och kela med vovven och sonen.

Ingen aptit. Ingen ork eller energi. Åt gröt och två mackor igår…..sedan var det inget mer. Inte konstigt att jag går ner i vikt, men det är jättesvårt att äta. Ska försöka handla enbart sånt som är fräscht och som jag är sugen på imorgon när lönen kommer. Medicinen gör så att man går ner i vikt står det på "biverkningar".

Har sjukskrivit mig igen och fått ny tid hos doktorn.

Klarar inte mitt jobb. Kan inte koncentrera mig eller fokusera på något. Jag klarar inget – bara att vara och göra sånt som känns helt krav-och anspråkslöst. Pensel. vattten. färg.

Ska köpa några akvarellfärger som är slut i morgon.

Jag tyckte en månads sjukskrivning var toooooo much, men som min snälla chef sa: "Sånt där kan ta tid, ta det lugnt nu"

"Jag tyar inte Karl-Oskar" Jag vill inte, kan inte.

Idag kom ett infall över mig: "CIG! NU!" rusade hemifrån och tänkte att om jag ser min bäste vän så ska jag be om en stor kram. Och se; simsalabim så stod han vid sopsorteringen och kastade tomglas efter fredagens pokerkväll.

Jag blev glad och kutade emot den gamle karln och fick en kram och så pussade jag honom på den skäggiga kinden.

Jag började pladdra snabbt och osammanhängande av pur glädje.

När allting lagt sig och han svarar vänligt och tålmodigt på mina tvångsmässiga frågor och påståenden, men även förklarar och pratar själv…ja, då är det som en ny trevlig relation har öppnat sig.

Riktigt trevlig. Mycket bra.

Äntligen vågar jag lita på att han försöker vara min vän och vill det för att han tycker om mig.

En annan vän som jag aldrig hör av mig till kom förbi och jag sa att jag var glad att hon tittade förbi – trots att jag aldrig hälsar på henne och sällan hör av mig.

Hon sa att det var ju sån jag var och hon ville i alla fall ha kvar vår vänskap – trots det. Glädjande.

Men vara social vill jag inte vara..Bara med kelgrisen och sonen..

 

 

Jag kräver ärlighet men är inte ärlig själv

Inte så att jag LJUGER. jo, lite.
Fick en fråga och då ljög jag av bara farten för att inte göra mig sårbar eller svag.
Det sanna svaret skulle varit:
Om du träffar en annan så kommer jag inte bli glad alls.
Jag önskar du kunde och ville vara min älskling å ingen annans.
Du borde stryka min kind och säga mitt namn oftare och jag önskar jag var så lugn och trygg inuti att jag kunde vila i din famn och känna att du ville ha mig precis där. Det är faktiskt din omtalade famn jag vill vara i. Du borde säga att jag var din älskling och att jag kunde vara lugn – för du vill inte ha någon  annan än mig. Du borde krama mig och ta emot mig – vi kunde dela på glädje och sorg och det skulle bli lättare då.
Vi borde vara rädda om varandra – istället för rädda för varandra
Vi borde vara nära – inte långt ifrån jämt.
Vi borde se varann.
 
Vad dum du är som inte förstår nåt.
Jag är så rädd att vara nära och så fruktansvärt rädd för att förlora dig.
När vi är nära vågar jag inte tro det och börjar fantisera att du ljuger och lurar mig. När vi inte träffas är det nåt som saknas mig hela tiden.
 
Jag önskar att det var du och jag och att jag på frågan; vem är det? känner du honom? kunde svara: "Det är min älskling – min bästa vän"
 
 
 

Det ska jag bara tala om

att valpen är ganska stor nu och han jagar sin svans just nu. Han kommer fram och skäller på mig för att han har tråkigt.
Sonen ser på tv och jag skriver vid datorn – så vi är nog världens tråkigaste enligt Lando-the dog.
 
Ska strax ta en promenad.
Har målat akvarell för första gången på månader.
Ett livfullt och vackert träd- tror det symboliserar mig.
Ska måla lite mer snart – har fått en idé.
 
Oj: "VOVOVOVOVOV!!!"
 
Måste gå
 

Som jag har sökt denna profetia

Jag hade en affisch med detta på 90-talet och har sökt överallt efter det på internet – för jag kunde inte minnas det ordagrant och tyckte det stämde bättre än väl in på oss….
 
"Först när det sista trädet huggits ner, den sista floden förgiftats, den sista fisken fångats, kommer människan att förstå att det inte går att äta pengar."
 
 
Det kommer från Cree-befolkningen..