Skolavslutningsdag

Jag var så trött att jag nästan pratade i sömnen fastän jag var vaken i morse.

Var jag verkligen vaken, förresten?

Jag körde Herr ”trygg och snäll karl” till jobbet medan jag babblade om det Charlotte Perelli sa i går på ”Moraeus med vänner”.

Hon ”jobbade” med det hon älskade att göra.

När man sysslar med det man älskar känns det inte som ett jobb i bemärkelsen; ”något trist man gör för att kunna betala räkningar och handla mat”

***************

 

Egentligen har jag det bra även om jag inte har något kall eller jobbar med något jag ÄLSKAR!

Jag har 2 sysselsättningar som blir ett 3:e när jag går in och jobbar lite extra under semestern i år.

Intervjuare, ”KR” och och arbeta med människor som har funktionshinder av olika slag i sommar.

När jag får ”splittra” mig i 3 trivs jag eftersom jag får lagom stimulans och slipper bli uttråkad.

Sån är jag när jag inte är nedstämd.

Behöver utmaningar och stimulans.

 

Skriva är glömt eftersom jag har det lugnt och tryggt för första gången i livet. Tidigare trodde jag att jag skulle kunna skriva bara jag fick lugn och ro,men det är så lugnt och skönt nu så jag bara är och njuter av min vardag som är utan kriser och betungande situationer som känns omöjliga.

 

Dags att rasta vovven, ge gossen frukost och ge sig av till skolavslutningen.

Gossen slutar 5:an?!